
Naturligtvis är ordet missvisande eftersom att det knappast är ett beteende som tjejer är ensamma om. Jag är själv en stolt tjejlyssnare och jag har dessutom en lillebror som gjort tjejlyssnandet till en konst. Mina systrar är däremot inte lika tjejlyssningsbenägna. Så varför hänga kvar vid det könsspecifika begreppet? Dels för att det är relativt väl spritt (hittade en del exempel via några utflykter på Google), men också för att jag tycker att det är väldigt charmigt. Jag är väldigt mån om att bejaka mina feminina sidor.
Hoppas att jag har skingrat några moln nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar